Torgny Nevéus har recenserat boken Sjuka själar, krassliga kroppar i Uppsala Nya Tidning. Det är överlag en positiv recension, inte minst rubriken i papperstidningen: “Värdefullt verk att äga”. En länk till onlineversionen: Nils Brage Nordlander publiceras i bokform
Jag hade nyligen nöjet att medverka i tidskriften Karavans jubileumsnummer om litterära klassiker från hela världen.
Mitt bidrag var en essä om den kinesiska 1300-talsklassikern Romansen om de tre kungadömena, och jag bidrog även med en översättning från kinesiskan av en av bokens mest kända passager.
Det är en spännande äventyrsberättelse, full av taktiska knep och strategiska avvägningar, och den har inspirerat generationer. Passa gärna på att bekanta dig både med boken och med tidskriften.
Försvarsberedningens rapport innehåller glädjande nog ett helt avsnitt om Kina. Det återger korrekt men kortfattat landets spänningar med sina grannländer om havsområden, respektive gränsdragningstvisten med Indien i Tibet.
Vad analysen förbiser eller avstår från att diskutera är den oroväckande dynamik som Kina föder genom sin förkärlek för att provocera fram kriser för att tvinga fram eftergifter. Det har hittills inte lett till krig, men embryot till en anti-kinesisk koalition håller på att formas i Stillahavsområdet, och vid varje framprovocerad kris finns risken att situationen spårar ur.
Frågan är om ett litet handelsberoende land som Sverige tar hänsyn till detta i sin säkerhets- och handelspolitiska planering?
Nu finns den omarbetade upplagan av min bok “Kina som stormakt” ute i handeln. Den omarbetade upplagan skärskådar bland annat Kinas nya ledarskikt och diskuterar vad vi kan förvänta oss av Kina framöver.
Läs mer om boken på Adlibris eller läs pressmeddelandet från Frivärld, som ger ut boken.
I Kinas floder är det inte bara döda grisar och ankor som guppar fram i stora mängder, nu rapporterar myndigheterna i Lanzhou att vattenkvaliteten i gula floden inte har försämrats av de runt 100 människokroppar som fiskas upp årligen, enligt South China Morning Post.
I dagens utgåva av Frivärld Magasin summerar jag Folkrepubliken Kinas nationella folkkongress: Makt som syns och inte syns. Artikeln tar upp ett och annat som inte diskuterats nämnvärt i svenska medier, däribland valet av Li Yuanchao som vicepresident, men också de politiska frågorna som lyftes vid kongressen och vad de kan få för konsekvenser.
Den 25 februari blir det en repris på mitt anförande om guanxi, denna gång hos Svensk-kinesiska föreningen i Stockholm, klockan 18.30 på ABF-huset.
Föredraget i Uppsala i slutet av januari gav inspiration till att utveckla några av resonemangen, och det blir förhoppningsvis en spännande diskussion om idéhistoriens påverkan på det moderna Kina.
Guanxi är ett relationssystem med rötterna långt tillbaka i det klassiska Kinas filosofi och tättbefolkade jordbrukssamhälle. Till viss del fungerar guanxi som alla andra relationer här i världen, men rätt som det är beter sig människor i Kina oväntat och obegripligt. Att lära sig vad guanxi är och hur fenomenet påverkar tänkandet i vardagslivet, i näringslivet och politiken kan därför göra kontakterna med Kina mer begripliga och kanske även angenämare. Det kan också vara en värdefull hjälp för den som vill förstå hur Kinas ledare tänker omkring landets plats i världen.
Om du är intresserad av hur kinesiska relationer – guanxi – fungerar håller jag ett föredrag för Svensk-kinesiska föreningen i Uppsala måndagen den 28 januari, klockan 18.30, på Stadsbiblioteket, under rubriken Guanxi i går, i dag och i morgon.
Guanxi är ett mytomspunnet begrepp. Vissa menar att det är omöjligt att göra affärer i Kina utan att förstå guanxi, andra att det bara är fråga om det kinesiska ordet för helt vanliga mänskliga relationer. Att människor i Kina beter sig mot varandra på ett delvis annorlunda sätt än hur vi beter oss i Sverige kan nog de flesta hålla med om.
Min mening är att människors sätt att vara och tänka påverkas av deras levnadssituation och historia. Genom att lära sig mer om dessa förutsättningar kan man bättre förstå människors sätt att se på världen och sina medmänniskor. Hur detta visar sig i den kinesiska relationskulturen, med sitt nedärvda tankegods och omskakat av dagens snabba utveckling, är temat för föredraget.
Läs gärna mer på Svensk-kinesiska föreningens webbplats.
Här kan du även läsa en affisch som stadsbiblioteket skapat för tillfället: Nils Hedberg Grimlund Guanxi
Välkommen!
The Economist diskuterar uppgifter från Folkrepubliken Kina om en planerad översyn och eventuell avveckling av ett av Kinas system för tvångsarbetsläger, det som kallas Laojiao, “omskolning genom arbete”.
Laojiao är ett helt godtyckligt system utanför juridiken som polisen använder sig av för att skicka obekväma människor till straffarbetsläger i upp till fyra år (vilket förstås kan förlängas), utan någon som helst rättslig prövning. Det finns ingen möjlighet att överklaga för den som skickas till ett arbetsläger, utan det är bara att streta på och acceptera sitt oblida öde i förhoppning om att en dag bli utsläppt.
Systemet används i första hand för prostituerade, småbovar och liknande som på detta sätt städas undan, men även för dissidenter, personer som reser till Peking för att klaga på korrupta ämbetsmän i hembyn, och anhängare av religiösa inriktningar som partiet ser som ett hot, exempelvis Falun Gong.
Enligt de officiella siffror som The Economist återger finns 160 000 människor inlåsta i 350 arbetsläger. Sannolikt är siffran väsentligt högre.
Om detta genomruttna system skulle avvecklas vore det inte en dag för tidigt.
Tove Lifvendahl skriver idag i Helsingborgs Dagblad om varför utländska meriter värderas så lågt i Sverige, oavsett om det handlar om personer med utländsk eller “helsvensk” bakgrund.
Detta är till stor del samma fråga som jag och ett antal andra sinologer ställde i Svenska Dagbladet strax före jul. Det är lika djupt olyckligt som obegripligt att svenska företag och andra arbetsgivare så systematiskt väljer att avstå från internationell kompetens. Det gäller särskilt i ett osäkert ekonomiskt världsläge, då konsekvenserna av okunniga beslut blir allvarligare än annars.