Björklund har rätt om försvaret

Det är inte varje dag jag helhjärtat håller med Björklund, men han har helt rätt om försvaret i sitt utspel i SvD idag, med innebörden att för mycket lades ner för fort, och att Sverige måste återskapa ett mobiliseringsförsvar genom att komplettera yrkesförsvaret med reservister.

Det är ingen som tror att Sverige står inför inför att invaderas imorgon, men försvarsförmåga tar tid att bygga upp och när det behövs är det så dags att börja satsa. I vår omvärld finns det flera oroväckande utvecklingsförlopp, främst en kraftfull rysk upprustning och en tilltagande stormaktskonkurrens mellan Folkrepubliken Kina och USA. Båda dessa utvecklingslinjer kan få allvarliga följder för Sverige.

Läsvärt om EU

Den Europeiska unionen är en utomordentlig idé, men som på många sätt gått vilse. Även som EU-vän är det lätt att misströsta om vart utvecklingen är på väg. Dagens Nyheter har idag en läsvärd debattartikel om hur EU-debatten i Storbritannien påverkar oss i Sverige och EU:s framtid.

Det finns ett större behov av europeisk enighet och framtidstro än på länge. Utvecklingen i Kina och i andra auktoritära länder för oss allt närmare en global, ideologisk systemstrid där det inte längre är självklart att demokratiska västländer erbjuder den mest tilltalande utvecklingsmodellen för de många länder som står och vacklar mellan en huvudsakligen fri, respektive ofri, samhällsmodell. Förlorar vi den idéstriden riskerar vi att se fler och fler länder röra sig i en auktoritär riktning och att deras påverkan i internationella institutioner urholkar fundamentet även för våra samhällsvärderingar.

Vi européer måste komma tillbaka in i matchen och visa att vår civilisation är livskraftig och inte dömd att stagnera. Inte minst av det skälet är det värt att lyssna på Cameron och andra med reformidéer.

Tove Lifvendahl om behovet att dra bättre nytta av utländsk kompetens

Tove Lifvendahl skriver idag i Helsingborgs Dagblad om varför utländska meriter värderas så lågt i Sverige, oavsett om det handlar om personer med utländsk eller “helsvensk” bakgrund.

Detta är till stor del samma fråga som jag och ett antal andra sinologer ställde i Svenska Dagbladet strax före jul. Det är lika djupt olyckligt som obegripligt att svenska företag och andra arbetsgivare så systematiskt väljer att avstå från internationell kompetens. Det gäller särskilt i ett osäkert ekonomiskt världsläge, då konsekvenserna av okunniga beslut blir allvarligare än annars.

Kinesiska i svenska skolan

Jan Björklund presenterade idag regeringens förslag att utvidga grund- och gymnasieskolans språkval med kinesiska. Detta är i och för sig goda nyheter, Sverige behöver stärka sin förmåga att förstå och interagera med Kina, och fler svenskar behöver lära sig kinesiska för att vi ska nå dit. Men för att inte satsningen ska sluta i en flopp krävs det långt större satsningar på forskning och högre utbildning i kinesiska än vad jag tror att regeringen är medveten om.

Boktips: The Civil Servant’s Notebook

The Economists Kinablogg har uppmärksammat en nyöversatt roman om korruptionsmekanismerna inom statsförvaltningen i Folkrepubliken Kina. Jag har inte läst den själv, men blev nyfiken.

Romanformen är ett kraftfullt medel att bedriva samhällskritik, men ibland blir det fel, vilket uppmärksammas i en läsvärd understreckare om uselheten i Sjöwall/Wahlöös kommunisminfluerade polisromaner.